Först
ut i mitt försvar FÖR kristen tro och lära så är det fullkomligt
GRUNDLÄGGANDE och NÖDVÄNDIGT att ge skäl till VARFÖR bibeln är
fullt trovärdig än idag.
Som
källa till min text om "Bibelns tillkomst och
trovärdighet" så har jag för faktaunderlaget intervjuat
docenten och universitetslektorn Christer Hedin, vid Stockholms
universitet, som ägnat ca 50 år åt religionsundervisning, med
kristendomen och islam som två huvudsakliga läroämnen. Jag vill
rikta ett särskilt tack till Christer för en mycket stimulerande
intervju som utgör källan till just detta ämne jag nu tar upp som
ska ligga till grund för resten av bloggens framtid!
Bibeln
så som vi känner till den boken idag, kom till i bokform i Mainz,
sydvästra Tyskland år 1454. Det var under de åren som Johann
Gutenberg lyckades med konststycket att trycka en bibel som kom att
kallas för just Gutenbergbibeln(1). Naturligtvis så har ju bibeln
funnits och använts innan detta, och det är detta ämne jag ska
koncentrera mig på i denna bloggtext.
Bibeln
består av 66 böcker (vissa bibelöversättningar har 77 böcker),
ca 40 olika författare, och omspänner en händelserik tidsperiod på
ca 4000 år, så med tanke på en sådan tidrymd så borde
centralbudskapet skilja sig åt författarna emellan, ja kanske vara
diametrala(2) till och med. Men det intressanta är att de återger
alla ett förvånansvärt samstämmigt budskap.
Detta
var det jag talade om med Christer Hedin:
Den
kristna Bibeln som vi läser den idag har ju två delar som de flesta
av oss förmodligen känner igen: Gamla testamentet och Nya
testamentet. Det som kristna kallar Gamla testamentet är helig
skrift för judarna, som brukar kalla den Tanak.
Nya
testamentets äldsta texter tillkom omkring år 50 efter Jesu
födelse. Nya testamentets brev började nämligen författas först
då av aposteln Paulus. Innehållet i både Gamla och Nya
testamentets evangelier förmedlades först genom muntlig tradition
till dess en författare skrev ned berättelsen. På så vis blev den
muntliga traditionen en skriftlig tradition.
Allt
detta skedde under kontrollerade former eftersom alla som talade
eller förkunnade kunde bli ifrågasatta och fick ge tydligt besked
om underlaget för sin skildring. Det gick alltså inte säga vad som
helst och få det nedtecknat utan några motsättningar eller
synpunkter överhuvudtaget.
I
vår tid så har man en överbetoning av den skriftliga traditionen,
men den muntliga var på den tiden lika tillförlitlig i vissa
avseenden eftersom man hade respekt för heliga traditioner. När det
gäller Gamla testamentet så var det ca 1000 år innan Jesu födelse
som man började skriva ner alla dessa muntliga traditioner,
skrivkonsten var betydligt äldre än så, men av olika anledningar
så dröjde det innan allt skrevs ner och blev olika böcker, som
senare sammanställdes.
När det
gäller evangelierna så skrevs de ned början från omkring år 70,
och då fanns ju flera personer i livet som hade varit med och visste
vad Jesus hade sagt och gjort, så vittnen fanns att tillgå. Jesu
lärjungar vördade Honom så deras önskan att bevara hans tal
intakt var en självklarhet. Jesus samlade lärjungar på samma sätt
som judiska lärare. De judiska lärarna, motsvarigheten till senare
tiders rabbiner, undervisade muntligt och lärjungarna fick lära sig
undervisningen utantill(3).
Vid
ungefär samma tid var de kristna överens om de viktigaste
skrifterna i Nya testamentet, de fyra evangelierna, tretton brev av
Paulus, första Johannesbrevet och första Petrusbrevet. Sedan
tillkom ytterligare några brev. Uppenbarelseboken var omtvistad men
togs med efter stor tveksamhet bland vissa biskopar.
I
denna gallring så hade man högsta känslighet för urvalet och
naturligtvis så bad man till Gud om hjälp i ett extremt känsligt
ärende. Så Gud övervakade alltsammans så att det som var Hans
uttryckta ord skulle fortsätta läsas och efterlevas i
församlingarna. Man ser ju naturligtvis människans drag i
skrifterna, MEN det bär framförallt Guds drag(4).
I
våra dagar så har man funnit ca 86 000 citat från nya testamentet
från kyrkofäderna, ca 150 000 handskriftkopior av nya testamentets
brev och böcker, ca 99% av dessa texter har samma version att
återge, den lilla skiljaktighet som finns är en fråga om avsaknad
av t.ex en bokstav eller en annan ordföljd(5). Så det är inte
frågan om doktrinära(6) meningsskiljaktigheter.
Om
man då jämför bibelns antika och unika material som återfunnits
så står det högt i fråga om trovärdigheten i jämförelse med
andra antika verk och kilskrifter.
Så att påstå att bibelns
innehåll är en vandringssägen(7), eller ett falsarium(8) av
titaniska mått (som jag själv påstod innan jag blev troende), ja
då saknar man historiska kunskaper som då torpederar(9) en
avgörande insikt som varje människa behöver göra:
Gud
gav människan en bok som uttrycker GUDS PERSONLIGA KÄRLEK TILL
VARJE MÄNNISKA, så att var och en ska få en reell INSIKT OM
SYNDERNAS FÖRLÅTELSE!
Bibelns Gud söker upp människan, det är
inte människan som söker upp bibelns Gud!
Detta är bibelns
tillkomst och tillförlitlighet, i mycket korta drag.
Väl mött!
1. http://www.alltomhistoria.se/artiklar/boktryckarkonsten/
2. Motsatt i alla avseenden. (http://www.synonymer.se/?query=diametral)
3. Nedslag ur en ca 45 minuter lång intervju med Christer Hedin.
4. 2 Tim 3:16.
5. http://solascriptura.se/wordpress/?page_id=411
6. Lärosats. (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dogm)
7. Skröna. (http://www.synonymer.se/?query=vandringss%E4gen)
8. Förfalskning. (http://www.synonymer.se/?query=falsarium&SOK=s%C3%B6k)
9. Kullkasta. (http://www.synonymer.se/?query=torpedera)
Vem bryr sig om gamla skrifter, när dom ändå inte är sanna. Det är i grund och botten människor som lurar andra att dom har kontakt med gud.
SvaraRaderaVi ser samma saker idag - Mormoner, Scientologer, etc - kultledare som får stort följe.
Hej!
SvaraRaderaJag förutsätter att du kan argumentera för din sak.
1. Vad finner du för objektivt fel i bibeln som bevisar att den boken är förljugen?
2. Vad grundar du ditt argument på, att bibelns Gud inte finns?
3. Du hänvisar till "kultledare som får stort följe", vad bevisar det i din värld?
Så ett svar från mig då, du frågar vem som bryr sig om antika dokument?
Ja, ganska många läser bibeln under en vardag om vi ser globalt på saken.
Även upp i höga akademiska korridorer så forskar man i bibeln som t.ex i exegetik och arkeologiska sammanhang.
Vänligen Ronny Almroth